En av de bästa ledarna jag haft var hon som såg det jag inte såg. Som fick mig att inse att det här med ledarskap faktiskt passar mig. Att kliva fram, leda vägen och motivera teamet kändes inte helt naturligt till en början. Men många år senare är det just samtalen med mitt team jag ser fram emot mest – när jag träffar dem enskilt för att prata om pågående utmaningar, diskutera arbetsbelasting, hjälpa till att prioritera och peppa om något är svårt. När vi träffas som team för att fira det som har gått bra, lyfter det som är utmanande, hjälper varandra och följer upp feedback från kandidater och chefer. Under medarbetarsamtal när vi lägger tid på reflektion, feedback och målsättning för framtida utveckling. Jag har alltså omvärderat. Att vara chef betyder inte att man behöver vara på ett visst sätt, passa in i en mall eller vara auktoritär. Men behöver bara vara sig själv. Vara självmedveten. Våga vara sårbar. Det är okej att göra något för första gången. Det är okej att man inte vet allt. Det är okej att testa sig fram tillsammans. Det är där utvecklingen sker, när man vågar prova något nytt och inspirera andra att göra detsamma.
Under fyra år jobbade jag i London på the LEGO group. En otroligt inspirerande arbetsplats med tydligt fokus på kultur, värderingar och ledarskap. Tiden på LEGO formade mig mycket i min ledarroll, man hade en ledarskapsmodell som kallades ”The Leadership Playground” med fokus på ledarskap för alla. Bolaget hade tre beteenden ”Nyfikenhet, Fokus och Mod” som skulle vägleda och inspirera alla medarbetare, oavsett om man ledde ett team eller inte. Ledarskap var alltså inte en position, utan ett beteende. Förhoppningen var att ge alla utrymme att ta ägarskap och initiativ att våga dela idéer och agera på dem, oavsett var i organisationen man befann sig. Det här står i kontrast till min tid i Italien året innan, där jag jobbade med global Talent Acquisition och fick uppleva ledarskap som istället präglades av hierarki och kontroll. Där lärde jag mig hur jag inte ville vara som chef, vilket även var en bra läxa jag inte hade velat vara utan.
Nu har jag hittat hem igen, i dubbel bemärkelse. Jag har i snart ett år varit på techbolaget Easypark i Stockholm, där jag fått möjlighet att bygga upp ett Talent Acquisition-team för att stötta bolagets globala tillväxtresa. Ett uppdrag där allt är möjligt! Det är otroligt inspirerande att vara i en organisation där kulturen och det medmänskliga får vara i centrum. Aldrig någonsin har jag haft så många tillfällen att reflektera, bli självmedveten och fokusera på lärande som nu. Allt ifrån ledarskapscoaching till det faktum att 350 medarbetare samlades under sex veckor för en ”Collaboration Development Expedition”, där vi fick verktyg för att lära oss hur man skapar en bra grund för samarbete, har meningsfulla konversationer och skapar tillit. Här finns med andra ord alla förutsättningar för att utmanas, inspireras och växa ytterligare i mitt ledarskap. Chef alltså? Jag? Absolut!
Foto: Johanna Karlsson