Vi står inför en ai-transformation av hela samhället. Digitaliseringen har varit förberedelsen inför den. Men jämfört med andra länder är Sverige efter och vi måste göra allt vi kan för att komma ikapp. Orden kommer från Niklas Lavesson, professor i datateknik vid Jönköping University och som specialiserat sig på hur människa och ai ska samarbeta bäst.
- Om vi inte satsar på ai kommer svensk industri, offentlig verksamhet och ja, svenska samhället, halka efter. Vi kommer inte att vara lika attraktiva, människor kommer inte vilja komma hit och jobba, vi kommer ha svårt med rekrytering och svårt att ta fram nya produkter att konkurrera med, säger Niklas Lavesson och jämför med hur det gick för företag som valde att strunta i elektricitet eller internet.
Där digitaliseringen inneburit nya verktyg för att utföra samma arbetsuppgifter, vi skickar e-post istället för post till exempel, så innebär ai ett helt annat sätt att arbeta och organisera sig på enligt Niklas Lavesson.
−Allt införande av ai kommer att ta kognitiv arbetsbelastning från människa till dator, det är hela idén med artificiell intelligens. I vissa branschen kommer människor inte längre jobba, i andra måste man kompetensutveckla sig och göra andra saker än tidigare. Detta är en helt annan förändring än digitaliseringen. Digitaliseringen ser jag endast som en förutsättning för den riktiga revolutionen som är ai-revolutionen, säger han.
Därför består ai-transformeringen av två sidor enligt Niklas Lavesson, dels den tekniska, dels förändringen av organisationer. Och kunskap om ai måste ut brett.
−Vi har ett enormt behov av ai-kompetens, inom svensk industri men också inom kommuner, myndigheter och samhället i stort. Det krävs finansiering till forskning, utbildning, och man behöver föra ett offentligt samtal om ai.
Hr är ett område där ai verkligen kan komma till nytta tror han och hr har också en viktig roll att hjälpa organisationerna att utvecklas.
- Inom hr finns mycket monotont arbete, mycket data och många analyser där ai skulle kunna hjälpa till. Inom organisationen bör hr leda en öppen och frank diskussion om hur rollerna ska förändras och vad som ska automatiseras. Man måste börja ha det samtalet, gärna i dialog med ai-experter, både för att se vad som är möjligt att göra och för att ha realistiska förväntningar.
Han ser att organisationer kommer att behöva ha kompetens som förstår vilken data som ska samlas in och särskilda hr-analytiker med maskininlärningskompetens och ai-kompetens som kan hitta mönster och träna den artificiella intelligensen.
Niklas Lavesson betonar samtidigt att hr-yrket samtidigt innehåller djupt mänskliga aspekter av arbetet som är svåra att automatisera. Dagens artificiella intelligens är enligt honom inte i närheten av det mänskliga intellektet och kommer inte vara inom överskådlig framtid.
- En dator kommer aldrig kunna resonera om sig själv, om den kan leva eller dö, den kan inte känna empati eller sätta sig in i det djupt mänskliga som relationer och vår kultur. Varje människa har något unikt att tillföra, en dator kan inte kopiera det.
Därför behöver vi vara realister kring vad ai kan och inte kan göra. För det finns en övertro och även ett missbruk av ai enligt Niklas Lavesson.
−Alla får begreppet kastat i ansiktet. Det leder till att vissa är rädda till exempel att ai kommer att sno våra jobb, andra har en övertro. Ai blir också överhajpat, där man inte sällan spelar på människors känslor om science fiction.
Niklas Lavesson är också rädd att det sätts alldeles för stor tillit till ai, att man låter det ta över i stället för att se det som ett komplement.
−Människor är lata av naturen och det kan vara bekvämt att tro på algoritmerna. Jag gillar konservativa branscher där man är skeptisk, säger han.
Han ger läkarkåren som ett exempel där maskininlärningsalgoritmen har tränats på röntgenbilder och där algoritmerna överträffar de bästa specialistläkarna på amerikanska universitetssjukhus. Läkarna lär av datorernas och använder det som ett beslutsstöd. Diagnosen är det de mänskliga experterna som slutligen ställer.
−Det tycker jag är sunt och klokt. Låt datorn skapa ett beslutsunderlag, bland andra, men fatta beslutet själva. Det är väldigt viktigt att ha det mänskliga perspektivet med, säger Niklas Lavesson.
Text: Elsa Frizell