Begreppet The Great Resignation är svåröversatt till svenska eftersom ordet resignation kan stå för flera olika saker på engelska. I det här sammanhanget används det i dubbel betydelse, och handlar om att ovanligt många anställda i USA är trötta på sina jobb och är beredda att säga upp sig. Över 40 procent av löntagarna som följs i Microsoft’s Work Trend Index funderar till exempel på att byta jobb.
– The Great Resignation är nog framför allt ett amerikanskt fenomen. Situationen är inte jämförbar här. Svenska arbetsgivare är i allmänhet progressivare och modernare, och har större respekt för sina anställda än i USA. Vi förhandlar med fackförbund, och vi har sociala skyddsnät. Men mer konservativa arbetsgivare riskerar förstås att förlora medarbetare om de inte inser att tiderna förändras, säger Fredrik Hillelson, VD och rekryterare på Novare.
Det är svårt att avgöra hur stort missnöjet är bland svenska anställda i dagsläget.
Redan före pandemin visade studier att den psykiska ohälsan är relativt utbredd på arbetsplatserna. Nyligen publicerade Arbetsmiljöverket en undersökning som visar att 32 procent av löntagarna har arbetsrelaterade hälsoproblem, ofta i form av trötthet och värk. De som är yngre än 50 år lider ofta av oro och stress. Om detta leder till att många personer kommer att säga upp sig framöver går bara att sia om.
Men krisen har gjort att fler invånare funderar över sina livsval.
Fredrik Hillelson berättar att han har märkt en sådan attitydförändring i sina egna kontakter med kandidater.
– Att personer vill byta jobb är inte nytt. En tredjedel av svenska folket brukar säga att de vill det. Men få brukar ta steget, eftersom de kanske egentligen inte har lust eller vågar. Jag märker att folk just nu är otroligt nyfikna på att göra något annat. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att de är missnöjda med sin arbetsplats, säger han.
Oavsett om vantrivseln är utbredd eller inte skiftar även den svenska arbetsmarknaden färg. Styrkeförhållandena håller på att tippa över till löntagarnas fördel. Åtminstone inom de branscher där konkurrensen om kompetensen är hög.
– Utvecklingen går snabbt just nu. I början av pandemin blev ju många personer av med sina arbeten. Nu har de flesta fått jobb igen. Men krisen har bidragit till en rejäl skjuts in i framtiden, som gör att det har skett en förskjutning vad gäller utbud och efterfrågan. Jag har intrycket av att många arbetsgivare ännu inte har förstått att den här förändringen har skett. De fortsätter att ställa krav, och inser inte alltid att de också bör vara tacksamma över att personer är intresserade av att jobba hos just dem, säger Kristin Olofsson, rekryteringsspecialist hos Ranstad i Stockholm.
Hon berättar att företagets egen statistik visar på en tydlig uppgång av antalet lediga tjänster under det senaste året. Totalt sett är också kandidaterna fler. Men det blir ändå färre svar per annons.
Hos Arbetsförmedlingen märks också trenden, förklarar John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker. Tillsammans med sina kollegor tittar han på jobbannonser, räknar på antalet pensionsavgångar och studerar flöden från utbildningar för att försöka förutse framtida behov.
– Sverige har sedan tidigare en högre rörlighet på arbetsmarknaden än andra europeiska länder. Detta förklaras bland annat med att vi generellt sett har en relativt hög utbildningsnivå bland våra medborgare. Men enligt våra analyser kommer bristen på kompetens helt klart att bli större inom en rad yrken framöver, vilket gör att fler kan byta jobb.
John Andersson nämner bland annat IT-kunniga, lärare och sjukvårdsutbildade, där behovet riskerar att bli skriande. Kristin Olofsson säger att det också saknas kollektivarbetare med tekniska specialkunskaper.
Sjuksköterskor har sagt upp sig efter en ovanligt hög arbetsbelastning under pandemin. Restauranger och butiker har också svårt för att få tag på personal, när gäster och kunder återigen blir fler.
– Många anställda har ju varit permitterade under krisen, och har sökt sig till andra yrken och branscher under denna tid, säger John Andersson.
Fredrik Hillelson, som själv är arbetsgivare för ett hundratals personer, råder sina kollegor att vara extra observanta på de anställdas behov framöver, för att undvika att medarbetare går vidare till andra arbetsplatser.
– Jag förstår att det kan finnas en misstänksamhet mot att anställda ska jobba hemifrån. I början av pandemin var jag själv rädd för att folk skulle sitta hemma och dricka kaffe latte hela dagarna. Nu vet jag att jag hade fel. När pandemin är över kan vi knappast räkna med att alla vill tillbringa 100 procent av sin arbetstid på kontoret.
Novares VD säger att han också har insett att han måste skärpa sig på området upskilling och reskilling, och tror att han är långt ifrån ensam om att till en viss del ha försummat de anställdas fortbildning, ett område där han lovar bättring under den kommande tiden.
Kristin Olofsson hos Ranstad säger att det är viktigt att arbetsgivare idag i allt högre grad funderar över hur de ska få sina medarbetare att må bra, om de ska stå sig i konkurrensen om kompetensen. Enligt Randstads årliga employer branding-undersökning är en trivsam arbetsmiljö det som människor värderar allra mest när de väljer arbetsgivare.
– Trivseln handlar också om att arbetsbelastningen är hanterbar, att det finns möjligheter att utvecklas i jobbet och att arbetsgivaren erbjuder en viss flexibilitet vad gäller arbetstider. En vanlig anledning till att människor vill byta arbete är att de upplever att de har en dålig chef. En bra chef är lyhörd, är en person som det går att bolla saker och ting med, men som ändå inte detaljstyr arbetet. Ledarskapet är väldigt viktigt och fler chefer skulle sannolikt behöva gå på ledarutbildningar för att få bättre förutsättningar i sitt arbete, säger Kristin Olofsson.
Text: Anna Trenning-Himmelsbach