Enligt EU-direktivet måste alla svenska arbetsgivare med 50 eller fler anställda ha ett internt system på plats för potentiella visselblåsare. Processen att välja och implementera ett sådant system leder till nya frågeställningar för arbetsgivare – hur ska man göra för att det ska bli rätt?.
”Det vanligaste misstaget är att man inte har gjort en inventering av företagets egna förmågor, vilken kompetens som finns för att hantera olika sorters ärenden, vilka processer man redan har på plats, och vilka kanaler för rapportering man ska använda. Och när man slutligen har ett system på plats är arbetet inte slut, utan det är då det börjar – den viktigaste uppgiften är att få anställda att lita på processen och uppmana dem att använda det”, säger Jan Stappers, EU Whistleblowing Specialist på NAVEX.
NAVEX är en ledande leverantör av visselblåsartjänster och system för riskhantering och regelefterlevnad, med stor närvaro i Sverige genom att man förvärvat visselblåsarplattformen WhistleB. I oktober släppte företaget en rapport som visar på ett ökat antal rapporter visselblåsningar på arbetsplatser. I Europa bestod 57 procent av ärendena av arbetsmiljöfrågor, medan 20 procent behandlade affärsetik och nio procent miljö-, hälso- och säkerhetsärenden.
En utmaning för många företag är att det fortfarande ett känsligt ämne, vilket också kan göra att verksamheter drar sig för att implementera en lösning. Men många anmälningar behöver inte vara ett tecken på att ett företag är misskött – tvärt om.
”Att ha ett system för visselblåsning beskrivs ofta som ett nödvändigt ont eftersom man förknippar begreppet med att en verksamhet har problem. Det är sällan man hör om de positiva effekterna av utökad rapportering. Ingen arbetsplats är perfekt, men om man kan fånga upp ärenden och incidenter i ett tidigt skede, och skapa en kultur där alla är trygga i att göra sin del i att förbättra den, bidrar det positivt både till arbetsmiljön och det affärsmässiga ryktet”, säger Jan Stappers.
Jan Stappers, EU Whistleblowing Specialist, NAVEXEn studie från George Washington University som gick igenom fler än tre miljoner anonymiserade rapporter från 5 000 verksamheter mellan åren 2004 och 2017, konstaterade att företag där en visselblåsartjänst används i större utsträckning förbättrade sin lönsamhet mer än verksamheter som använde den mindre, med i genomsnitt 2,8 procent bättre avkastning på tillgångarna samt 6,9 procent färre rättsprocesser och 20,4 procent lägre juridiska kostnader.
De företag som aktivt använde den interna tjänsten hade också färre anmälningar till myndigheter och andra tredjepartsorganisationer.